|
|
Om Kata webbsökMycket men inte allt. Katalogen innehåller 75.755 poster (2007-10-30) och denna siffra ökar stadigt. Det är dock bara en del av vårt totala bestånd. Bara på plats i vår forskarexpedition kan du göra en fullkomlig sökning bland litteraturen.
Lappkatalogen. Framförallt litteratur från tiden före 1967 kan du behöva söka i vår "lappkatalog". Be personalen om hjälp.
Inte arkivmaterial. Kata webbsök är vår bibliotekskatalog. Du kan alltså inte söka arkivmaterial här (med vissa få undantag), det gör du på plats hos oss.
Kata vs Libris? Det som finns i Kata kan även sökas i Libris men katalogerna är inte identiska: Kata webbsök är alltid den mest kompletta och uppdaterade ingången till vårt biblioteksbestånd. |
Vem var Kata?Vår bibliotekskatalog är uppkallad efter Katarina 'Kata' Dalström (1858-1923).
Kata kom från en borgerlig bakgrund men blev verksam inom arbetarrörelsen, såväl den politiska som den fackliga. Bland annat organiserade hon rallare och textilarbetare.
Hon gick med i Socialdemokraterna 1893, ingick under en tid i partiets verkställande utskott och for landet runt på många agitationsresor. 1917 var hon med när vänsteroppositionen inom SAP bröt sig loss ur partiet. Med tiden närmade sig Kata kommunismen, men var även influerad av religiösa idéer: kristendom och på senare år buddhism.
För mer information om Kata Dalström, sök i Kata webbsök:
|
Bibliotekets historiaKamrater! Vi sakna tillgång på litteratur, vi sakna skolor, och om vi ägde dessa skulle vi sakna tid till läsningen och om vi äfven ägde allt detta skulle vi likväl nödgas taga lärarens omdömen färdiga till föga gagn för oss. Därför skall våra fackföreningar vara de skolor där man hufvudsakligast får erforderliga kunskaper genom det fria tankeutbytet. I dessa skolor samlas vi så snart en ledig stund gifves och sysselsätta oss där med allt, som kan bli föremål för menskliga tankar. Så skriver F. O. Björkman 1891. Det finns här en tanke och en tradition som ingår som ett fundament i arbetarrörelsens historia: Om vi inte lär oss själva kommer vi att förbli okunniga, om vi förblir okunniga kommer andra att styra oss.
Tanken kan tydligt avläsas i de diskussionsklubbar och bibliotek som under knappa förhållanden och mycken möda skapades av 1880- och 1890-talets fackföreningsrörelse. När flertalet av Stockholms fackföreningsbibliotek 1892 slås samman till ett, Stockholms arbetarebibliotek, finns tanken i högsta grad kvar.
Återkommande är nu även ett starkt behov av att påtala att detta arbetarbibliotek är skapat av och för arbetarklassen. Eller som det stod skrivet över ingången till arbetarbiblioteket under dess tid i Folkets hus: För arbetarne - genom arbetarne. Stockholms arbetarbibliotek var ett folkbibliotek, vid en tid Sveriges största. Alltså ett bibliotek öppet för alla och envar. Även den traditionen har varit viktig att bevara.
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek uppstod där, inrymt i Stockholms arbetarbiblioteks lokaler i Folkets hus, redan från början genomträngd av denna tanke om ett självständigt och fritt kunskapsinhämtande och -utbyte, dessutom som ett resultat av den. För även denna historia, historien om arbetarklassen och om arbetarrörelsen, om socialismen och dess spridning och utveckling, var viktig för att förstå och för att kunna agera. Och även här gällde devisen Om vi inte gör det själva, om vi inte själva bevarar vår historia, kommer den att försvinna eller förvanskas.
Tanken lever kvar, som en vibration i golvet, som en spänning i väggarna. Historien finns här, i dokument, på anteckningslappar, i fanor, fotografier och skrifter. Men även något förutom en ren historia, om nu något sådant begrepp överhuvudtaget finns och har någon bäring. Även arbetarrörelsen, socialismen och kunskapen om samhället som projekt, en syftning framåt likväl som bakåt. Socialismen har en lång historia. Banalt och slitet, men likväl sant.
Vad 'socialismen' är för någonting är emellertid inte alldeles lätt att sätta fingret på. En frihetslängtan, en strävan efter rättvisa och jämlikhet; de förtrycktas och egendomslösas maktövertagande; ett funktionellt samhälle som lånat drag av en väloljad och aldrig sviktande maskin. Ett antal möjliga sätt att organisera samhället på. Men också ett sätt att vara människa, kanske ett sätt att bli människa..
Socialismen har således många aspekter och ansikten. Och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek ger av naturliga skäl en mängd ingångar vid och till ett närmare studium av denna socialism. |
|
